Stärk ditt immunförsvar

Våra råd nedan stärker ditt immunförsvar på sikt.

1. Ta tillskott av vitamin D och selen

Både vitamin D och selen är viktiga för immunförsvarets funktion. I Sverige, och i norra Europa, är jordarna selenfattiga. Alla som bor här bör därför ta tillskott av selen eller äta 2-3 paranötter per dag. Paranötter innehåller mycket selen.

Brist på vitamin D är mycket vanligt i Sverige. Enligt med dr Mats Humble, som länge har forskat på D-vitamin, bör man ta ett tillskott på 2000 IE av vitamin D varje dag – utom möjligen under de soligaste sommarmånaderna, förutsatt att man vistas ute i solen med huden bar utan solskyddsfaktor.

2. Meditera

Djupmeditation och TM är väldigt läkande, både förebygger sjukdom och läker när den väl brutit ut. I förebyggande syfte är det optimalt att meditera 20 minuter före frukost och 20 minuter före middagen. Om man är sjuk är det bra att meditera så mycket man orkar. Man kan då meditera hela dagarna. Kroppen läker och man blir frisk mycket fortare. Meditationen är också avslappnande och lugnande och minskar oro och rädsla.

3.  Ta en promenad i friska luften

Vi behöver frisk luft och dagsljus i så stora mängder som möjligt för att hålla oss friska. Promenera minst en timme om dagen.

4.    Andas rätt – andas genom näsan

För att immunförsvaret ska kunna bekämpa virus som sätter sig i luftvägarna är det viktigt hur vi andas. Rätt andning stärker vår inre miljö och påverkar både tankar, känslor och vår fysiska kropp och skapar det inre lugn som krävs för att immunförsvaret ska kunna jobba optimalt.

Näsans funktion är avgörande för att skydda lungorna. Luften vi andas in är full av bakterier, virus, kemikalier och andra partiklar. Cirka 75% av alla partiklar och virus i luften filtreras bort när de passerar näsans slemhinnor och flimmerhår. När vi andas genom munnen går luften ofiltrerad ned i lungorna och vi hoppar alltså över kroppens första försvarslinje mot inkräktare.

Ju längre ned i luftrören och lungorna som partiklarna från inandningsluften hamnar, desto större risk att få inflammationer och infektioner

Så om vi är rädda för exempelvis Coronaviruset räcker det inte med att tvätta händerna om vi samtidigt har munnen öppen och andas in ofiltrerad luft varje dag.  

KVÄVEMONOXID ÄR BAKTERIEDÖDANDE OCH ANTIVIRALT
Kvävemonoxid, eller NO, är ett mycket viktigt ämne som produceras i stora mängder i näsans bihålor, något som upptäcktes av Eddie Weitzberg, Jon Lundberg och medarbetare på Karolinska Institutet. När vi andas in genom näsan följer NO med inandningsluften och vidgar luftrören så att luften passerar lättare.

NO är också bakteriedödande, antiviralt och antifungalt och oskadliggör därmed virus och bakterier som undkommit flimmerhåren i näsa och hals. Nere i lungorna bidrar NO till att blodkärlen vidgas så att syret lättare förs över till blodet. När vi andas in genom munnen, får vi inte med detta viktiga ämne i inandningsluften. NO gör även blodkärlen elastiska och motverkar därmed stroke och hjärtinfarkt.

Kroppen behöver ha tillräckligt med selen och vitamin E för att bilda kväveoxid. Jordarna i Sverige är fattiga på selen. Därför bör alla svenskar ta tillskott av detta viktiga mineral. I stället för att köpa ett kosttillskott kan man äta 2-3 paranötter per dag.

En behandling mot Corona med NO på Danderyds sjukhus
(TV4)

Humma för att öka bildandet av kväveoxid, NO

Studier gjorda vid Karolinska Institutet visar att ett hummande ljud leder till en dramatisk ökning av luftflödet i bihålorna. Vidare ökar nivåerna av kvävemonoxid (NO, kväveoxid) med 15-20 gånger vid hummande jämfört med tyst utandning. Man kan humma på flera olika sätt. I yogan använder vi mantrat AUM eller ONG eller andningsövningen Humlan – Brahmari pranayama:

  • Slut till för öronen genom att pressa de små öronflikarna mot örongången med pek- eller långfingrarna. Armbågarna hålls ut till sidorna så att bröstet är öppet.
  • Utandning sker genom näsan, munnen är stängd (men underkäken är avspänd så att tänderna i över- och underkäken inte vidrör varandra).
  • Under utandningen frambringas ett jämnt, djupt och förhållandevis kraftigt brummande ljud, som en humla.
  • Bli ett med ljudvibrationerna och låt dem fylla hela huvudet, ja kanske hela kroppen.
  • Upprepa detta 9 gånger.
  • Efter sista utandningen, låt händerna vila på knäna och andas normalt.
  • Vid konstant täppt näsa eller bihåleinflammation upprepa 5-10 minuter 2-4 gånger per dag under tio dagar eller tills besvären är borta.

TEJPA MUNNEN PÅ NATTEN
För att säkerställa att du bara andas genom näsan när du sover kan du tejpa för munnen med kirurgtejp. Hur vi andas när vi sover är viktigt med tanke på hur många timmar vi sover varje dygn. Om vi sover med öppen mun ökar risken för att vi får ner ovälkomna partiklar i lungorna. Att tejpa munnen på natten är ett enkelt sätt att säkerställa att munnen är stängd och att andningen sker in och ut genom näsan. Om du känner obehag av tejpen kan du tejpa munnen en kvart före läggdags under några kvällar för att vänja dig vid känslan.

FRIGÖR EN TÄPPT NÄSA
En av effekterna av munandning är att näsan på sikt slutar fungera som den ska, ungefär som det engelska uttrycket ”use it or loose it”. Näsan blir täppt eller näsgångarna blir trånga. En täppt eller trång näsa är ofta ett tecken på att andningen inte är optimal. I näsan, under näsmusslorna, finns svällkroppar. I takt med att man förbättrar sin andning kommer svällkropparna att minska i storlek, och näsan upplevs då som mindre trång.

Läs mer om andning på www.medvetenandning.se

5.    Träna diafragman och andas bukandning

Hjärtat och diafragman är de enda två muskler i kroppen som aldrig vilar.  70–80 procent av muskelarbetet vid inandning bör utföras av diafragman. Gasutbytet, då kroppen tar upp syre och gör sig av med koldioxid, sker i lungornas lungblåsor, alveolerna. I nederdelen av lungorna finns flest lungblåsor. När inandningsluften hamnar långt ned i lungorna blir därför gasutbytet effektivare.

Lymfsystemet är beroende av diafragmans rörelse. Alla organ i buken ger ifrån sig slaggprodukter. Lymfsystemet har som uppgift att föra bort dessa via lymfvätskan. Vi har flera liter lymfvätska i kroppen, men till skillnad från blodet som pumpas runt av hjärtat, saknar lymfvätskan en egen pump. Lymfvätskan får i stor utsträckning förlita sig på muskelrörelser. Därför är rörelsen i diafragman väldigt viktig för lymfsystemet, då det är en rörelse som pågår utan uppehåll.

Bröstandning leder både till att syresättningen i blodet minskar samt att diafragmans rörelse minskar. Därmed försämras lymfsystemets förmåga att leda bort restprodukter från buken. Det är därför viktigt att man andas med bukandning: magen expanderar vid inandning och krymper vid utandning. Då kommer inandningsluften och kväveoxiden ända ner till lungspetsarna.

Man kan stärka och mjuka upp diafragman genom magpumpar och eldandning. Övningen Sat Kriya i Kundalini Yoga och MediYoga är också utmärkt.

6.    Skölj näsan

När pollensäsongen kommer igång är det bra att skölja näsan varje dag, gärna både morgon och kväll. Använd nässköljningskanna, finns på apoteket eller hälsokosten. Sniffa en droppe olja i vardera näsborren efter sköljningen, både för skydd och för att undvika uttorkning.

%d bloggare gillar detta: