Kategoriarkiv: Aktuellt

Aktuellt, Patanjali, Filosofi, Yamas, Aparigraha

Aparigraha eller bort med habegäret

2017-04-04 admin

Aparigraha eller bort med habegäret

Aparigraha eller bort med habegäret är den femte av yamas i Patanjalis yoga sutras. Den kan översättas också till icke-girighet och att vi inte blir fästa vid våra ägodelar.

Ordet ’graha’ betyder ’att ta’, ’att greppa’.

Ordet ’pari’ betyder ’på alla sidor’, ’överallt’

Prefixet ’a’ är en negation

Aparigraha lär oss att bara ta det som vi med egna medel kan ta och som vi just nu behöver. Att hålla kvar bara det som tjänar oss just nu och släppa taget när vi inte längre behöver något.

En buddistmunk skall inte äga mer än ett fåtal ägodelar. Är det den vägen vi skall ta för att kunna säga att vi lever enligt aparigraha? Eller går aparigraha ihop med att äga flera st av samma sak, tex bilar, cyklar, tv-apparater? Kan man i stället säga att aparigraha är ett sätt att leva där vi inte äger något som är onödigt.

Om alla skulle leva under samma livsbetingelser så skulle vi kunna ha samma levnadsregler gällande ägande. Nu lever dock stockholmare ett helt annat liv än en Bollnäsbo ute på landet. En stockholmare klarar sig utan bil (i teorin i alla fall) men en Bollnäsfamilj utan bussar och tunnelbana som korsar kommunen i alla riktningar måste ha 2 bilar oftast. Kan man säga att om Bollnäsfamiljen begränsar antal bilar till de 2 nödvändiga så lever dom enligt aparigraha när det gäller kommunikationer medans en Stockholmsfamilj som skulle kunna använda tunnelbana och bussar inte lever enligt aparigraha när dom äger 2 bilar. Jag svarar inte på den frågan, kastar bara ut en fundering.

Att alltid ha det senaste

Utvecklingen går fort, nya mobiler med nya funktioner, nya tv-apparater där TV och dator växer ihop, bilar utvecklas och vi måste bara hänga med. Eller? Hur ofta måste man byta mobil, hur ofta måste man byta bil och blir vi nöjdare med alla nya prylar? Visst är dom fantastiska alla dom nya teknikundren, men ibland ägnar jag ändå en tanke på nödvändigheten i allt snabbare byten?

Behöver vi bli extrema?

En finsk kille gjorde sig av med allt, tom kläder och lagrade dessa på ett lagerhotell. Han började sedan sitt nya liv helt naken i en tom lägenhet sovandes på golvet utan madrass och utan täcke. Efter ett tag förstod han vilka prylar han måste hämta hem från lagret och bad vänner att hämta dom. Av naturliga skäl kunde han inte gå ut själv. Med tiden hämtade han hem det allra nödvändigaste och fick ett hem som bara innehöll det som han behöver på riktigt. Nu har det gått flera år efter experimentet och jag vet inte om han lyckats bibehålla tillståndet av aparigraha.

Loppis är aparigraha

Hela Hälsingland är täckt av loppis under sommarmånaderna. Prylar byter ägare när folk samlas till bakluckeloppis eller turister hittar till loppis i gamla lador längs semestervägarna. Folk har släppt iväg prylar som dom inte längre behöver, andra hittar dom och förlänger deras livslängd. Det är väl utövande av aparigraha, åtminstone på säljar/givarsidan. Att man släpper taget från en pryl även om vi har känslomässiga band till den.

Vad betyder aparigraha för dig?

Hur får du in mer aparigraha i ditt liv?

Patanjali, Filosofi, Brahmacharya, Aktuellt, Kreativitet

Brahmacharya eller moderation

2017-03-28 admin

Brahmacharya eller moderation är den fjärde av Yamas (social kod) och kan översättas till måttlighet när det gäller sinnesnjutningar.

Brahmacharya eller moderation är en av ashramas

Brahmacharya är även den första av fyra ashramas, åldersbaserade nivåer i mänskligt liv. De tre övriga är grihastra(att leva familjeliv), vanaprastha (när en person lämnar över familjeansvaret till nästa generation , tar rollen som rådgivare och gradvis drar sig tillbaka). Vanaprastha är en övergång från hushållsansvar med stor betoning på artha (välmående, karriär, aktiviteter, finansiell säkerhet, ekonomiskt välstånd) och kama ( önskan, passion, längtan, glädje av sinnena, den estetiska njutningen i livet eller kärlek, med eller utan sexuella undertoner) till större betoning på Moksha (andlig frigörelse). Den sista av ashramas är sannyasa som är en form av asketism och präglas av avsägelse av materiella önskningar och fördomar, som representeras av ett tillstånd av ointresse för det materiella och avskildhet från materiella livet, och har till uppgift att ge livet ett lugn, är inspirerad av kärlek, målet är ett enkelt andligt liv. Observera att de 4 ashramas där brahmacharya ingår betraktas mera som en ideal än en förpliktelse att följa.

Moderation=måttlighet, balans

Yamas-ahimsa, satya, asteya, brahmacharya, aparigraha

Ashramas=Brahmacharya,Grihastra, Vanaprastha, Sannyasa

”Brahma” är den ultimata verkligheten, Skaparen. ”Char” är att flytta. Bokstavligen kan det översättas till ett sätt eller en metod som skall användas för självförverkligande

Är brahmacharya samma som celibat?

Ofta översätts Brahmacharya till celibat men det är bara en aspekt av det hela. När en ungdom befinner sig i Brahmacharya i sitt liv så ingår celibat som ett steg i den andliga utvecklingen. I den livsfasen är man fokuserad på studier och att avstå från sinnesnjutningar är en del av det. Brahmacharya får lite olika betydelse under olika livsfaser. Som ogift skulle man utöva celibat och som gift skulle man vara trogen till sin partner.

Yoga är kanalisering och hushållande med den livsenergi som vi har. Om vi tittar på begreppet Brahmacharya utifrån den praktiska och moderna synpunkten så kan vi förstå Brahmacharya som utnyttjande av energin eller kraften i våra sinnen och styrandet av den så att vi når en förståelse av oss själva och lär oss att utnyttja vår kreativitet till fullo. Utifrån denna synpunkt kan man se brahmacharya som en naturlig del i livet då vi måste fokusera på något annat och koncentrera vår energi till den uppgiften som vi har. Under studietiden, under småbarnsåren, under karriärbyggandet, det finns många tillfällen i livet då vi märker att vi glider in i ett tillstånd av brahmacharya, vi avstår en del sinnesnjutningar för att uppnå något annat. För många äldre tar det andliga sökandet över och man blir måttligare med sinnesnjutningar. Kanske bra att komma ihåg det i stället för att undra om det är något fel på en själv när det händer.

Brahmacharya eller moderation är alltså något som alla har i sitt liv, olika mycket olika perioder. På ett medvetet plan kan var och en skapa mer energi och fokusera sin energi till det nödvändiga genom att av och till medvetet praktisera Brahmacharya eller moderation.

Aktuellt, yoga, Patanjali, sanning

Satya eller sanningsenlighet

2017-03-11 admin

Satya eller sanningsenlighet

Nu har vi kommit till andra aspekten i Yamas, Satya eller sanningsenlighet i tanke, tal och gärning. Väldigt aktuellt ämne numera när det pratas så mycket om alternativa sanningar.

Att våra gärningar kan vara sanningsenliga förutsätter att våra tankar är sanningsenliga, att vårt tal är sanningsenligt förutsätter att våra tankar är sanningsenliga.

Satya i relationer

Satya eller sanningsenlighet kan mätas i relation till våra medmänniskor, i relation till naturen, i relation till djuren och inte minst i relation till oss själva. Satya innefattar all vår kommunikation med omvärlden, när vi säljer saker till andra, när vi köper, när vi berättar till andra om vårt liv, hur vi tänker om vårt eget liv, hur vi tänker om andra och deras liv, hur vi agerar som familjemedlemmar, som konsumenter, som producenter av varor. I alla dessa relationer kan vi agera mer eller mindre sanningsenligt.

Sanning och åsikt

Ingen har väl undgått att se att det finns flera sanningar på drift angående exakt samma sak. Den ena parten säger si och andra så och si och så är sanningar båda. Eller är dom? En del hävdar att dom minsann vågar säga sanningen i motsats till dom flesta som håller tyst. Rent logiskt kan ju inte si och så vara samtidigt sanningar speciellt inte när dom är varandras motsatser. Lösningen är att båda är åsikter. Det sanna är att jag har en åsikt och enligt den så det det si. Min motståndare har en annan åsikt och enligt den är det så. Det är sant att vi har varsin åsikt men varken si eller så behöver vara sant.

Sanning är något djupare

Det yogiska praktiserandet av satya är att vi noggrant väljer våra ord så att dom inte orsakar skada utan är något som bygger upp i stället. Vi förstår att det som vi säger har makt att påverka andra i ena eller andra riktningen och den makten är större hos dom som besitter viktiga samhällsfunktioner eller arbetar inom journalistiken. Svårt för dagens människor eftersom vi alltid vill ha rätt, vi alltid vill bevisa att den andra har fel. Så klart gäller det inte alla men inom tex politiken är det svårt att se motsatsen. Buddhismen däremot tex har rätt tal som en av sina föreskrifter. Rätt tal som inte skadar och som har avsikt att stödja alla levande varelser.

Satya och Ahimsa hör ihop

”En sanning uttryckt i syfte att skada är en ingen sanning”

Den första aspekten eller principen i Yamas var ahimsa, icke skada. Om vi utrycker något som i sig är sant med det enda syftet att skada så kan den sanningen betraktas som lögn. Man kan ställa sig en fråga om tex kvällspressens förkärlek till avslöjanden alla gånger kommer ifrån en äkta kärlek till sanning eller om det ibland finns andra motiv bakom. Även om motivet inte direkt alla gånger är att skada, eller orsaka harm, utan kanske rent ekonomiskt (sälja lösnummer) så blir den ”sanningen” besudlad av att den i många fall skadar och kanske utan att ens leda till något litet positivt i slutändan.

Satya är återhållsamhet

Praktiserandet av satya kan karakteriseras som återhållsamhet: ta det långsammare, lugnare, filtrera innan tal, överväg dina ord så att du väljer dom i harmoni med den första av yamas, ahimsa, icke harm. Enligt Patanjali kan inga ord reflektera sanning om de inte strömmar från en anda av ahimsa, icke harm. Patanjali är tydlig att vi kan tala sanning på ett sätt som skadar och att satya är inte sådan sanning. Din bästa kompis nya frisyr kan med alla mått vara det fulaste som finns men du behöver nödvändigtvis inte tala om det.

Att utöva yoga kan ha en trevlig biverkan, det är att man kan bli mer och mer medveten om sina egna uppfattningar och föreställningar och till slut erkänna att det bara är personliga uppfattningar och övertygelser. Att höja dessa högst personliga uppfattningar till ”sanning” med stort ”S” är inte att leva i verkligheten och inte att praktisera satya.

yoga, Patanjali, Filosofi, Aktuellt

Ahimsa icke skada

2017-03-05 admin

Ahimsa icke skada

Ahimsa icke skada, är ett centralt begrepp i yogisk filosofi. Det är den första delen i något som kallas Yamas eller sociala förpliktelser eller social efterlevnad. Yamas består av fem delar, Ahimsa, Satya, Asteya, Brahmacharya och Aparigraha.

Ahimsa=icke våld, icke skada, icke harm

Satya=sanningsenlighet

Asteya=inte stjäla

Brahmacharya=måttlighet med sinnesnjutningar

Aparigraha=icke samlandet av onödigt

Ahimsa icke skada

Mahatma Gandhi är kanske den mest kända personen som tillämpade Ahimsa i sitt liv.

Ahimsa är en av grunddygderna i flera religioner bla jainism, hinduism och buddhism. Den gäller alla levande varelser och kommer ifrån tanken att allt levande har element av gudomlighet inom sig och därigenom blir det att man skadar sig självt om man skadar en annan levande varelse. Ahimsa kopplas även till begreppet karma vilket betyder ungefär att man skördar det som man sår.

Tankar, ord och gärningar

Ahimsa kan levas ut på 3 olika nivåer. Allt börjar med tankar som kan bli till ord och till sist gärningar.

Tankar

Våra tankar är utgångspunkten till hur vi kommer att behandla världen runt om oss. Allting börjar i våra tankar. Innan vi kommer till nästa steg där vi uttrycker det som vi tänker i ord så har vi medvetet eller ofta omedvetet börjat själva processen i vår tankevärld.

För att kunna tillämpa ahimsa på ord- och gärningsvnivå är det viktigt att notera sina tankar och vara medveten om vilka av dom som kan skada dig själv eller skada en annan om dom kommer till ordnivå eller gärningsnivå.

Ord

Tankarna blir till ord och även om vi inte alltid är medvetna om det så måste tanken finnas där innan vi klär den i ord. Ofta sker allt med automatik så att det känns nästan att det inte fanns någon tanke bakom det som vi säger. Alla vi känner eller vet människor som börjar svara oss innan vi kommit till punkten på vår fråga. Kanske känner vi någon också som sitter med vår fråga några minuter innan hen svarar. Eckhart Tolle är ett exempel på det senare. Han tar en fråga, sitter och funderar ibland långa stunder innan han levererar ett svar. Det är raka motsatsen till den officiella diskussionen som vi har i dom flesta västländerna där vi inte längre diskuterar utan där avsikten är att fördumma, förlöjliga, ifrågasätta motståndaren. Där vi inte tillåter pauser för eftertänksamhet. Sk kallade TV-debatter är inte debatter längre, det är slagsmål, det är krig och det är fighter med ord som vapen och där skadas folk. Det är motsatsen till ahimsa, det är himsa.

Gärningar

Till slut blir ord gärningar. Antingen blir mina ord till mina gärningar eller kan någon annans ord inspirera mig till gärningar, både negativa och positiva gärningar.

“The thought manifests as the word; The word manifests as the deed; The deed develops into habit; And habit hardens into character. So watch the thought and its ways with care, and let it spring from love born out of concern for all beings… As the shadow follows the body, as we think, so we become.”, Buddha

Grupptankar till gruppgärningar

På Facebook uttrycker enskilda människor ofta negativa tankar om andra människor eller grupper i syfte att skada. Dessa människor formar i praktiken en stor grupp som även om dom agerar ensamma blir till en gemenskap som sprider HIMSA som är motsatsen till AHIMSA, skada, harm, våld, hat, fördomar. Dom flesta i denna grupp eller gemenskap skulle kanske aldrig kunna tänka sig att skada någon i den fysiska världen. Dom attraherar dock en del som tänker lika men som på sin höjd ”vågar” bara gilla inläggen. Men gruppen attraherar även dom som är beredda att ta tanken och orden till nästa nivå och gå till handling och gärningar och verkligen orsaka skada i den fysiska världen. Även här är det kanske enstaka gärningsmän och inspireras till hatbrott men egentligen är det en grupp och en gemenskap som använder sociala medier som marknadsplats och kommunikationsplattform.

Ahimsa i relationer

Ahimsa är första punkten i Yamas, social efterlevnad, social kod i Patanjalis yoga sutras. Som individer och privatpersoner kan vi tillämpa ahimsa i relation till våra närstående, i relation till resten av samhället, i relation till djuren, naturen men även till oss själva.

Vi kan även fundera på hur vi kan tillämpa ahimsa som en representant för en yrkesgrupp, myndighet, politisk parti, medlem i någon organisation, konsument osv. Som konsument kan jag tex fundera hur varan som jag köper är producerad, har någon människa eller något djur eller naturen kommit till skada i produktionsprocessen.

Ahimsa icke skada är något som vi kan eftersträva medvetet i vårt liv och bör ingå i var och ens utövande av yoga i form av fysiska övningar, andningsövningar och meditation.

Dina funderingar?

Hur tänker du om ahimsa i ditt liv. ?

Finns det något som du direkt kommer på att här saknas ahimsa?

Nästa inlägg kommer att handla om Satya.

Prenumerera gärna genom att ange din mejladress under rubriken: PRENUMERERA PÅ BLOGGEN VIA EPOST.

Aktuellt, Meditation, yoga, Andning, Patanjali

Bekant bara med en bråkdel av yogan!

2017-02-26 admin

Även om du gått på yoga flera år så finns det risk att du blivit bekant bara med en bråkdel av yogan. På mattan i en yogasal tillsammans med andra ägnar du dina 90 minuter till att inta olika positioner, andas djupt och meditera. Det är det som de flesta förknippar med yoga.

Yoga är dock mycket mer och det som vi ser i en yogaklass är bara en liten del av hela yogafilosofin.

Bekant bara med en bråkdel av yogan?

Grovt indelat finns det 8 delar i yogan och dessa är

1. Social kod

Inte skada, vara sanningsenlig, inte stjäla, måttlighet, icke-samlande

2. Privat efterlevnad

Renhet, förnöjsamhet, disciplin, självstudier, överlämnandet

3. Asanas

Kroppsställningar, statiska eller dynamiska

4. Pranayama

Kontroll av andning

5. Pratyahara

eller tillbakadragande från sinnenas spel, från reaktioner på yttre och inre stimuli, att bli chef över sitt sinne, att kunna själv välja hur man hanterar olika stimuli.

”Rather, practicing pratyahara means remaining in the middle of a stimulating environment and consciously not reacting, but instead choosing how to respond.” (http://www.yogajournal.com/article/yoga-101/return-stillness/)

6. Dharana

Fokus, koncentration

7. Dhyana

meditation

8. Samadhi

tillstånd av ”oneness”,

Jag kommer att skriva om dessa åtta delar regelbundet och med nästa inlägg börjar jag med social kod där begreppet Ahimsa, icke-våld, diskuteras.

Prenumerera gärna genom att ange din mejladress under rubriken: PRENUMERERA PÅ BLOGGEN VIA EPOST.

Friskvård, Meditation, Yoga?, Ayurveda, yoga, MediYoga, Aktuellt

Dags att åka hem

2016-12-14 admin

drDarsanföreläser — Dr Darshan föreläser om läkeväxter i hotellets trädgård där allting växer på plats.

En månad har gått och vad roligt det varit. Ayurvediska behandlingar, yoga 2 ggr per dag, meditationer, besök till en indisk guru, besök till ett ashram, en tur till vattenfallen och teplantage, båttur till Backwaters, vilka upplevelser det blev. Gästfriheten i Kerala har inga gränser, en av deltagarna blev inbjuden på ett äkta indiskt bröllop när hon passerade bröllopslokalen i staden där vi bor.

I måndags åkte våra deltagare hem och i natt åker vi till Thiruvananthapuram för att ta flyget först till Qatar och sedan till Stockholm. Hemma väntar snön som blir en tvär kontrast till den ständigt 30-gradiga värmen i Varkala.

Igår hade vi möte med hotelldirektören för att planera nästa års retreat vilket blir sista veckan i november och framåt. Eventuellt kommer vi att även ha en sommar-retreat efter midsommaren med stort fokus på Ayurvediska behandlingar för kroniskt sjuka och med Medi-yoga på programmet. Det är mer regn under den perioden men inte hela dagarna och inte långa tider enligt hotellchefen. Det är lågsäsong och rumspriserna och priserna på behandlingarna är lägre vilket gör att en längre vistelse inte blir lika kostsamt som det är närmare jul och nyår. Temperaturen är runt 30 grader då också.

Uncategorized, Aktuellt, Stress, Yoga?, Ayurveda, yoga

Halvvägs

2016-12-01 admin

Nu har vi varit 2 veckor i Indien. Våra 14 deltagare har varit med oss nu drygt en vecka.

Våra deltagare sitter i reception och väntar på middag. Alla går på behandlingar och i morgon är det sista dagen för de flesta men några fortsätter med extra behandlingar. Idel lovord över behandlingarna och över personalen, doktorer, massörer och andra.

Maten är så god och magen fungerar finfint som den aldrig nästan gör i Sverige.

Jag gillar konceptet här på Oceano Cliff, För det första ligger hotellet en bit från staden och Norra Cliffen så det blir lättare att nå det lugn som man eftersträvar när man lägger sig på Ayurvedisk Resort.

För det andra är alla otroligt vänliga och hjälpsamma. Behöver man hjälp med det minsta så finns viljan att hjälpa där.

För det tredje så samarbetar alla, ledningen, köket, kliniken så att alla får den mat som är ordinerad.

För det fjärde så har alla full koll på vad vi heter ser till att vi får det som vi behöver.

För det femte ligger hotellet direkt vid havet på klippan 50 meter över havet och med egen strand. Härliga promenader söderut mot den lilla fiskebyn eller norrut mot larmet på Norra Cliffen.

Och alla föreläsningar som ingår i vår vistelse. Föreläsningar om Ayurvedisk mat, ört/växtvandring i hotellets trädgård bland alla medicinalväxter. Varje dag fylls kunskapsbanken med nytt innehåll.

Här skulle man kunna stanna en längre tid.

Aktuellt, Yoga?, Ayurveda

Snart bär det iväg.

2016-11-14 admin

Väskorna nästan klara. Lite småsaker kan ytterligare få plats. Den ena 24 kilo nu, kvar 6 kg till gränsen på 30 kg. Handbagage står o väger på max tillåtna 7 kg. Innebär att kameran får gå utanför. I morgon sista förberedelserna hemma innan vi tar bilen mot Surahammar och lämnar vår Charlie där under vår långa vistelse i Indien. Vi kommer nog sakna hans galna upptåg.

Om tre nätter sitter vi på South Cliff vid vår indiska frukost, njuter av värmen och hoppas på att vi hittar några rupies att sätta sprätt på. Efter indradning av 500 och 1000 rupies sedlar över en natt så råder det lite av ett kaos i kaosets hemland.

Aktuellt, Friskvård, Ryggen, Stress, yoga

Nyfiken på yoga?

2016-03-12 admin

Nyfiken på yoga och hur yoga kan påverka ditt liv på ett positivt sätt?

Kom till Bilda-huset i Söderhamn lördagen 19/3 kl 12 för att få en erfarenhet av yogan.

Gratis!

Anmäl dig nedan!

Aktuellt, Meditation, Stress, Yoga?, Ayurveda

Modig eller dumdristig?

2016-02-18 admin

I bland tvekar jag om jag är modig eller dumdristig? Nästan en månad sedan åkte jag och Anne Marie till Sundvall för ett möte med två personer som en gång till spelar stor roll när vårt liv kommer att förändras. Förra gången var det tio år sedan och det var samma par som var inblandad då som nu. Björn och Brahma fick oss att åka till Indien 10 år sedan på den resan som ändrade vårt liv. Det var då beslutet att bli yogalärare kom till. Nu när Björn och Brahma efter 12 år har beslutat att lämna över verksamheten så känner vi oss hedrade att få möjligheten att fortsätta med samma koncept.

Vår första retreat i Indien

Vi kommer att åka med en grupp 23/11 till 12/12 och konstigt nog känns det som den mest naturliga saken i världen. Det känns inte dumdristigt och jag känner inte mig modig när jag kastar mig in i det. I stället är det ett naturligt steg i den utveckling som startade 2006. Sakta och lite i taget har självkänslan ökat, självtilliten blivit bättre, jag har lärt mig att ta fram och använda mina bättre sidor. Börjat våga att uttrycka mitt innersta väsen. Till det hör att det känns naturligt att ta på sig uppgifter som är i linje med denna positiva utveckling.