Ahimsa icke skada

Ahimsa icke skada

Ahimsa icke skada, är ett centralt begrepp i yogisk filosofi. Det är den första delen i något som kallas Yamas eller sociala förpliktelser eller social efterlevnad. Yamas består av fem delar, Ahimsa, Satya, Asteya, Brahmacharya och Aparigraha.

 

Ahimsa icke skada
Bild från Pixabay

 

Ahimsa=icke våld, icke skada, icke harm

Satya=sanningsenlighet

Asteya=inte stjäla

Brahmacharya=måttlighet med sinnesnjutningar

Aparigraha=icke samlandet av onödigt

Ahimsa icke skada

Mahatma Gandhi är kanske den mest kända personen som tillämpade Ahimsa i sitt liv.

 

Ahimsa icke skada
Saty av Mahatma Gandhi-Bild Hannu Kiviranta

Ahimsa är en av grunddygderna i flera religioner bla jainism, hinduism och buddhism. Den gäller alla levande varelser och kommer ifrån tanken att allt levande har element av gudomlighet inom sig och därigenom blir det att man skadar sig självt om man skadar en annan levande varelse. Ahimsa kopplas även till begreppet karma vilket betyder ungefär att man skördar det som man sår.

Tankar, ord och gärningar

Ahimsa kan levas ut på 3 olika nivåer. Allt börjar med tankar som kan bli till ord och till sist gärningar.

Tankar

Våra tankar är utgångspunkten till hur vi kommer  att behandla världen runt om oss. Allting börjar i våra tankar. Innan vi kommer till nästa steg där vi uttrycker det som vi tänker i ord så har vi medvetet eller ofta omedvetet börjat själva processen i vår tankevärld.

För att kunna tillämpa ahimsa på ord- och gärningsvnivå är det viktigt att notera sina tankar och vara medveten om vilka av dom som kan skada dig själv eller skada en annan om dom kommer till ordnivå eller gärningsnivå.

Ord

Tankarna blir till ord och även om vi inte alltid är medvetna om det så måste tanken finnas där innan vi klär den i ord. Ofta sker allt med automatik så att det känns nästan att det inte fanns någon tanke bakom det som vi säger. Alla vi känner eller vet  människor som börjar svara oss innan vi kommit till punkten på vår fråga. Kanske känner vi någon också som sitter med vår fråga några minuter innan hen svarar. Eckhart Tolle är ett exempel på det senare. Han tar en fråga, sitter och funderar ibland långa stunder innan han levererar ett svar. Det är raka motsatsen till den officiella diskussionen som vi har i dom flesta västländerna där vi inte längre diskuterar utan där avsikten är att fördumma, förlöjliga, ifrågasätta motståndaren.  Där vi inte tillåter pauser för eftertänksamhet. Sk kallade TV-debatter är inte debatter längre, det är slagsmål, det är krig och det är fighter med ord som vapen och där skadas folk. Det är motsatsen till ahimsa, det är himsa.

Gärningar

Till slut blir ord gärningar. Antingen blir mina ord till mina gärningar eller kan någon annans ord inspirerar mig till gärningar, både negativa och positiva gärningar.

“The thought manifests as the word; The word manifests as the deed; The deed develops into habit; And habit hardens into character. So watch the thought and its ways with care, and let it spring from love born out of concern for all beings… As the shadow follows the body, as we think, so we become.”, Buddha

Grupptankar till gruppgärningar

På Facebook uttrycker enskilda människor ofta negativa tankar om andra människor eller grupper i syfte att skada. Dessa människor formar i praktiken en stor grupp som även om dom agerar ensamma blir till en gemenskap som sprider HIMSA som är motsatsen till AHIMSA, skada, harm, våld, hat, fördomar.  Dom flesta i denna grupp eller gemenskap skulle kanske aldrig kunna tänka sig att skada någon i den fysiska världen. Dom attraherar dock en del som tänker lika men som på sin höjd ”vågar” bara gilla inläggen. Men gruppen attraherar även dom som är beredda att ta tanken och orden till nästa nivå och gå till handling och gärningar och verkligen orsaka skada i den fysiska världen. Även här är det kanske enstaka gärningsmän och inspireras till hatbrott men egentligen är det en grupp och en gemenskap som använder sociala medier som marknadsplats och kommunikationsplattform.

Ahimsa i relationer

Ahimsa är första punkten i Yamas, social efterlevnad, social kod i Patanjalis yoga sutras. Som individer och rivatpersoner kan vi tillämpa ahimsa i relation till våra närstående, i relation till resten av samhället, i relation till djuren, naturen men även till oss själva.

Vi kan även fundera på hur vi kan tillämpa ahimsa som en representant för en yrkesgrupp, myndighet, politisk parti, medlem i någon organisation, konsument osv.  Som konsument kan jag tex fundera hur varan som jag köper är producerad, har någon människa eller något djur eller naturen kommit till skada i produktionsprocessen.

Ahimsa icke skada är något som vi kan eftersträva medvetet i vårt liv men kommer in i ens liv mer automatiskt om vi utöver yoga i form av fysiska övningar, andningsövningar och meditation.

Dina funderingar?

Hur tänker du om ahimsa i ditt liv. ?

Finns det något som du direkt kommer på att här saknas ahimsa?

Nästa inlägg kommer att handla om Satya.

Prenumerera gärna genom att ange din mejladress under rubriken: PRENUMERERA PÅ BLOGGEN VIA EPOST.